Kan man säga att man saknat havregrynsgröt? Haft havregryn hemma hela tiden, men första gången idag på riktigt länge som jag tar mig "tiden" och kokar gröt. Toppar det med den bästa äpplemosen- min farmors hemmagjorda.

I Danmark åt jag och T alltid havregrynsgröt till frukost, asså verkligen alltid! Så det va väl därför jag bytte ut det mot kokt ägg istället. Tror jag får variera mig mellan ägg och havregrynsgröt. Te, ja te ska det också finnas! En vana man inte kan tröttna på, så julklappstips någon; köp mig te om det är sista minuten! Grönt te ska det vara..

Idag verkar det som att jag är ledig. Arbetar endast inom vikariepoolen just nu. Skolorna har ledigt, och förskolorna/dagis är lite olika. Men de som ska jobba är väl inte sjuka liksom. Skönt att vara ledig, och bara för att jag skriver detta så får jag väl snart ett sms.. Haha

På tal om julklappar, så är jag inte helt färdig! Så jag får ta bilen och shoppa det sista. Väntar även på svar från min försäkring på Donald. Får jag inget svar via mejl innan lunch så får jag ringa, prata danska. Kul, för jag blir så osäker när jag inte pratat det på ett tag. Men brukar gå bra när man har en dansk att prata med, kommer naturligt. Nej, ta det inte som att jag är bra på danska. Det är tillräckligt för att göra mig förstådd till större delen, men inte alltid.

Värsta är när man inte kommer på orden, eller också gör svenska ord till nånting med dansk accent typ! Som min fantastiska T när vi beställde mat, skrattar lika mycket varje gång vi tänker på det!

Senast igår hade jag en omvänd situation då jag använde en försvenskad version av danska. Skulle fråga om de hade lösa snokremmar till träns. Jag frågar efter ett nedre nosband, och får en väldigt förvirrad "expedit". Innan jag kommer på mig själv att det heter snokrem, inte nedre nosband. Danskarna säger ju nedre næseband. Var ju tvungen att dela min situation med T, som mycket väl känner igen känslan hahaha! Inte lätt att komma tillbaka till Sverige va? Älskar att du började prata danska på pizzerian Therese !! Underbart!

Nu när jag går ute på skolor/förskolor och vikarierar så får jag en del frågor om vad jag ska göra i framtiden. Eftersom jag går som lärarvikarie så tror de flesta att det är något sådant jag vill. Men helt seriöst, så vet jag inte vad jag vill. 

Just nu har jag endast detta jobbet för att få in pengar. Tror faktiskt inte att lärare är min grej riktigt egentligen. De tar ju på ett vis med sig jobbet hem också, läxor som ska rättas, även betyg som ska sättas från 6an och uppåt. Nej inte min grej.. Även om jag som jobbat med hästar i 2år som är ett 24h/7dgr i veckans jobb kanske inte ska säga att man inte tar med sig jobbet hem. Sitter hemma efter arbetstid och skriver packlista för tävling, tänker ut hur man ska packa osv för att det ska gå snabbare.

Det känns bara dumt att inte riktigt veta vad jag vill med mitt liv. Jag är 21år och hade verkligen perfekta åldern för att börja en utbildning och ändå kunna starta ett liv efteråt utan att tänka på att man inte har många år kvar för att skapa familj. Nej fy!! Sånt vill jag inte tänka på nu! Inte än.. Haha det får gärna vänta!

Än är jag nog ganska omogen? Men min största fasa är att sätta mig i skolbänken på riktigt igen. Spyr av tanken, inget spännande alls. Jag känner liksom att jag vill komma någonstans med Donald. Jag vill tävla, komma upp i klasserna lite mer än fisa runt på 110-120... Jag vill utomlands och träna/tävla. Jag vill äventyra! Ångrar ändå inte att jag stannade hemma med Donald istället för att dra till Wellington, Florida. Självklart är det ju ett äventyr, det är utomlands och det är med hästar! Men det betydde ju ingen Donald, och kalla mig omogen och dum men han försvinner inte från min ägo än! Till salu om det kommer ett bra bud som man inte kan säga nej till, men än har jag saker jag vill avklara med Donald innan jag ska sälja!

Så jag fortsätter jobba i ovisshet och rida när vädret tillåter, för jag hoppas ändå på att jag växer till mig och snart inser vad jag vill med livet.

Även om jag kanske hoppats på att det inte var så, för att underlätta ett och annat. Saker jag aldrig trott på händer mitt framför ögonen på mig. Hjärta och hjärna arbetar var för sig! 

Ännu en gång får man lägga samma känsla i ryggsäcken, lite tyngre än innan, och bara traska på. Vägen har åtminstone inte gått uppför det senaste, den fortsätter på sitt raka spår och det är nu bara en tung ryggsäck att gå med. 

Jag vet att det finns två sett att bära en tung ryggsäck. Antingen låter jag det bli tyngre och jobbigare för varje steg, eller så tar jag samma väg som jag gjort tidigare. Låter den stärka mig, blir starkare och starkare för varje steg. På så vis blir det lättare och lättare för varje steg, för att sedan tycka att den som en gång var tungt är lätt som en fjäder!

Kämpar på igen, det må vara jobbigare än tidigare. Nu är jag stark och blir starkare för varje dag.

Men man kan inte undvika tanken; tänk om ...

Något rätt gjorde vi nog ändå Therese när vi får komma på julbord även när vi inte är anställda?? Haha 3e julbordet med Alfarvad, det gamla och nya blir mixat. Helt fantastiska människor med sjukaste humorn. Blev ju som en stor familj; skratta och bråkade! Ja vi bråkade, och jag skrattar åt det nu efterhand. För vem fasen kan ta emot och kasta så mycket skit utan komplikationer egentligen? Nej Gud vad hemskt det lät. Inte misstolka detta nu, det jag menar är att vi betedde oss som en stooor familj typ!

Nu känner vi ju en av de två nya som jobbar. Så det blir ju inte så annorlunda ändå.

Klart man saknar det som tusan ibland. Saknar att vara ute på meeting, göra stallet fint och ansvara för allt. Knoppa och göra hästarna riktigt fina. Men samtidigt så var det ju det som fick mig att sluta. Orkade inte med det längre, utan det blev för mycket häst på något vis. Hästskötaryrket var något jag snabbt vände mig till, men som jag sagt så många gånger var det ju inte det jag drömde om när det kom till att jobba med hästar. 

För tillfället är det helt kanon att jobba någon helg på ridskolan, även om det bara innebär stallgörat som mocka, fodra och sopa. Så om någon vill ha hjälp inför/på tävling så säg till! Så länge jag inte själv ska iväg så hjälper jag gärna till !!

Har fått tillbaka att jag älskar att vara i stallet. Kan spendera timmar där om jag har tiden. Blir oftast heldagar där när jag är ledig och inte har annat för mig. Sopar lite extra i hörnen, ta bort spindelnät, skakar av mattorna och gör rent i både sadelkammaren och foderkammaren! Älskar att se förändringen till det positiva, och att det bara är jag och en till som ansvarar för det. Dessutom endast vi två som rotar runt i stallet.

Men självklart saknar man tiden med dreamteamet Alfarvad !

Ni har alltid funnits där för mig, nu finns jag här för er!❤️ Även jag fick smälta detta. Alla tankar till min fina och fantastiska Anna och min extra familj!